Underbar helg

Äntligen efter dagar av gråtäckta moln har solen äntligen letat sig fram till vårat vinterland. Jag skulle så vilja sätta på mig mina fina rosa lowriders och ta en promenad. Det finns bara ett litet problem.. jag stukade foten igår och det är en aning smärtsamt att gå. Istället får jag titta på Isprinsessan på tv och spela Super Mario tills jag ska åka till hjärtat.

Min helg har varit superfin precis som jag hade önskat att den skulle bli med mysiga filmer och bara koppla av i soffan med en bok. Under lördags förmiddagen fick jag även ett litet besök av grannen Wilma. Sedan gick jag ut på en promenad och kom tillbaka precis innan mörkret slöt sig. På eftermiddagen kom Peter och vi hade en myskväll med god mat, film, brasa och julklappsdelning. Han gav oss en resa till ett spa på Särö. Igår var det bara till att njuta lite till av friden innan det var dags att åka hem för lite träning. Det gick ju som sagt inte så värst bra och jag fick lite quality time med läktaren resten av träningen. Efter träningen kom Emma och David hit för att fira jul igen med David. De två är helt sjuka i huvudet och hade köpt Mariokart till mig. Så vi tre satt resten av kvällen i min soffa och körde bil i luften.

Bilder från min promenad i stugan:

En tid att andas

Min kära familj tror inte att jag kommer klara av att vara ensam ute i stugan utan vara rädd för det påtagliga mörkret. Men morfar har i alla fall lite tillit och är snäll och tipsar om att granen där ute kan vara bra att tända för att inte få ett totalt mörker i sluttningen. Men jag ser faktiskt fram emot det, visst hade det varit fint att kalasa lite idag men jag har varken pengarna eller orken till det. Istället ska jag njuta med fina julfilmer på tv, en fin bok och öppen brasa till fin musik. Där emellan skall jag laga mat och njuta av att vara ifrån det här huset som det senaste har drivit mig till vansinne. Nu ska jag packa, lägga in låtar på ipoden, bränna en skiva och försöka komma iväg och handla det sista som jag ska ha med mig. I can like it.

Julafton

Våran frukost var mysig och som finish blev det sista julkalender avsnittet i soffan innan det var dags att göra sig lite julfin. Hör och häpna, Systrarna Ohlsson var klara i utsatt tid för en gångs skull på julafton. Det är så makalöst att det finns inte. Vi åkte till mormor och morfar där vi åt julbord (som inte kan mäta sig med pappas), myste lite och tittade lite på grinchen till min förtjusning innan vi började med julklappsleken. Morfar rullade dubbelsexa efter dubbelsexa och pappa var också igång. Emma blev otroligt nöjd med alla sina spel som hon köpt eftersom hon fick dem. Vi premiär spelade svarte Petter och plockepinn till Kalle Anka. En vacker stund med kärlek innan det var dags att åka hem till Rydalsgatan. Kvällen blev mys i soffan med två halvt sovande döttrar till bitar av Sunes jul, Svensson Svensson och Göta Kanal. Det var med vemod och kärlek jag kröp ned under mitt varma täcke i natt.

Dan före dan

Nu är det julafton och jag har äntligen fått lite myskänsla i kroppen. Lite värme och balans. Det kan jag tacka gårkvällen för. Som vanligt hade Emma och jag julkalender maraton men i år var det storbesök av underbara Julia, Andrea, Järvo, Lisa och Skogis med mat, godis, glögg och pepparkakor. Årets var Sunes Jul och det är så klockrent att det inte finns. Jag själv är lite förtjust i Håkan, minspelet är to die for, även om Rudolf(o) antagligen är den klockrenaste människa som någonsin satt sin fot på jorden. När vi äntligen var klara hade klockan blivit ungefär nio men det var bara att klä sig varmt och bege sig ut för.. PULKA ÅKNING! Härliga tjejer, isbana och gött med fart blev man 5 år på nytt. Och snart är vi i backen igen. Jag är tacksam att jag har haft fina dagar den senaste veckan.




Nu ska jag snabbt hoppa in i duschen innan Emma kommer. Jag har nämligen styrt upp en familje frukost för det var så oerhört längesedan vi hade en och jag saknar dem. Lördagsmorgonar med melodikrysset i bakgrunden och frallor. Fast idag blir det mer juligt och massa tända ljus om jag känner pappa rätt som antagligen är i farten där nere. Sen åker vi till mormor och morfar och äter mat, kör julklappsleken och myser till det. Jag älskar min släkt.

Not this mind and not this heart, I won't rot.

And there will come a time, you'll see, with no more tears.
And love will not break your heart, but dismiss your fears.
Get over your hill and see what you find there,
With grace in your heart and flowers in your hair.
Mumford & Sons - After the storm

Mitt täcke är nästan förrädiskt nu för tiden men det är väl alltid så i vintermörkret egentligen. I morse snooza jag i två timmar men det var skönt och välbehövligt. Just nu har jag fastnat här alldeles för hårt måste jag erkänna. Men när man upptäcker ny musik som stämmer precis för tillfället och som man bara känner träffar hjärtat kan man inte sluta lyssna. Just nu behöver jag sådan musik, så jag håller fast vid det här ögonblicket så länge som jag kan. Men om cirkus två timmar ska jag infinna mig i systers lägenhet och göra pastasallad. Det blir julkalender maraton med goa brudar i eftermiddag och som kanske avslutas med pulkaåkning. Ikväll hoppas jag på hjärtligt besök. Innan dess ska jag dammsuga, äta frukost och göra mig fräsch. Något som känns som en stor utmaning nu för tiden.

Mini jul och julklappslek

Efter att ha fått en stress eftermiddag innan träningen var det skönt att kunna koppla av lite och pumpa en aning i gymmet även om nivån var ganska låg. När Mats inte är där infinner sig lättjan. Speciellt när man är sugen på boll som man på allvar inte rört sedan Mellerud matchen för ungefär 20 dagar sedan. Men det ser jag fram emot ikväll och få springa av sig lite. Efter träningen åkte vi hem till underbara Lisa för att äta lite kvällsmat innan spelet började. Hon hade lagat en helt underbar god soppa och gott bröd till det. Det var som om hon hade känt sig på att jag längtat efter en god varm soppa i typ två veckor. Sedan var det dags för spelet och vi alla satt på spänn och var härligt stressade över det faktum att man inte hade en aning om när det kunde ta slut. Irrationen växte och tärningen gick fortare än någonsin. Det var skönt när klockan ringde efter att ha pendlat i tur och otur. Från att ha mycket till att ha ingenting alls och sedan få det exakt man velat ha. Fick ett par jättefina tofflor, en dvd och ljuslyktor. Sedan dog vi lite lätt till glögg innan det var dags att bege sig hem, alla trötta och goa, men skönt att ta en liten promenad i vinternatten.

Julegran

Denna morgon har jag klätt granen som sattes in igår. Det blev lite mer diskret än tidigare år, med andra ord så har jag skärt ner på kulor. Det senaste har jag haft julkänsla och verkligen längtat men nu känns det som om den har försvunnit tillsammans med orken och motivationen. Tänker tillbaka på de bekymmerslösa åren då hela ens själ glittrade. Nu väntar jag bara på att jag också ska känna värmen ska sprida sig så som alla år innan. Kanske handlar det om bulor på vägen som för tillfället skapar kaos i mitt inre eller så har min ork försvunnit med de dåliga sömnperioderna som ständigt återkommer. Jag vet bara att jag måste hitta rätt balans igen och hoppas det är snart. Innerst inne tror jag att jag behöver komma iväg, så idag ska jag ringa mormor och höra om jag kan få låna stugan i några dagar efter jul. Strunta i att festa och överlåta det till nyår utan att istället njuta av brasan i vintermörkret och andas.

Ikväll kanske jag får tillbaka känslan. Efter träningen är det mini jul och kvällsfika med mina älskade kvinnor Mican, Ida och Lisa. Lisa som är hemma från England. Vi kör julklappslek och bara myser med underbara samtalsämnen antagligen. Förmodligen bra kvalité som vanligt så att man kan få någon slags stimulation som jag absolut saknar. Tänker på hur Lisa och jag filosofierade ensamma på nyår för några år sedan. Bra kvinnor helt enkelt!

Jul på Liseberg

Efter att ha fått en bakis förmiddag tillsammans med två busiga systersöner var jag redo att spendera en kväll i kylan med mitt hjärta. Ett försenat tåg till Göteborg men jag lyckades ändå ta mig fram till slut och krypa in i famnen full av värme. Vi gick runt i parken, spelade lite, tittade i affärerna, drack glögg och åt spunnet socker medan vi höll handen. Sedan köpte vi hemliga paket som vi gav till varandra. Jag fick några konstiga saker som vi inte riktigt visste vad det var och Peter en fulrolig tomte hatt. Iskalla och mysigt nöjda gick vi för att ta något att äta och hamnade till sist på Gamle port. Pratade och myste lite innan var tvunga att gå till bussen hem. En toppen kväll for sure och jag är lycklig att jag har han. Idag var det skönt att skippa våra planer på en promenad utan ligga länge i sängen. Efter att han åkt hem har jag bara varit i koma läge i soffan tillsammans med en fin bok och ljus.

Fina brudar

Huvudvärken infinner sig gött och illamåendet hägrar men med ren tankeövertalning säger jag till min mage att det är okej och hoppas att innehållet inte ska vända håll. Men igår blev det fint sen ofint men sen fint igen. Det var mys hemma hos mig och upprörda blev vi över taxin som kom 10 minuter för tidigt. God mat på torget och vi hade det trevligt innan diskussionen som punktera kvällen en aning startades. Men vad gör det, vi har det gött ändå till slut. Mycket tack vare intrycket av Intrycket som var på julfest, de var ett gött gäng. Så vi tre tappra själar som var kvar i stan hängde på dem och fick en fin avslutning innan jag hoppade av bussen och halka runt i snön hem. En tappad lins fick jag på köpet också. Jag undrar bara när den försvann..

Det är sådär, lite sådär

Mina fingrar är just nu iskalla och jag kämpar för att värma dem. Allt förgäves eftersom jag snart ska ta hunden på en liten promenad och får då börja om från noll. Idag är orken lite sådär, motivationen till dagens planer lite sådär, jag är lite sådär. Men helt ärligt, det blir alltid roligast när man går in med lite "whatever" attityd. Ikväll är det utgång med goa brudar med lite wii här innan vi drar vidare. Så nu väntar det lite städning och moppning under dagen men först tar jag mig min mysiga glöggfika i soffan med boken i handen.


      


Igår hade vi en liten julavslutning med damlaget och vi träskpaddor är ett gött gäng ska jag allt säga er. Det blev biljard på Poolhouse, antagligen eftersom Mats ville briljera lite. Jag har inte spelat sedan högstadiet och det var nostalgi på hög nivå. Efteråt blev det lite mys med gå mat innan vi begav oss ut och hem i det kalla vintervädret.

Att börja om från scratch..

Ibland behöves en clean start. Jag tror att det var dags för mig just nu. Det är snart ett nytt år och jag står just nu och trampar på samma ruta. Men jag känner att förändring är på gång och jag håller tummarna efter att det är just så.

Jag räknar på mina fingrar likt ett barn hur många dagar det har gått sedan lördag. Fem dagar kommer jag fram till och min saknad värker som en brinnande längtan. Längtan efter att få känna värmen genom kramar, se leendet på de vackra läpparna och bara vara. Jag förundras ständigt hur bra känslor är när de är besvarade men hur lätt förvirrad man blir av lite tvivel. Då kommer jag utsökt in på Lars W's text "det kallas tvivel, det där som stör, ja det kallas en klump i magen och ett konstigt humör".

Ensamheten i huset fylls av musiken. Bon Iver, Eluvium, Explosions in the sky etc. Toner som känns magiska och på något sätt läkande trots att jag inte vet vad som behöver läkas.

Ute är det vackert vinter väder, svenskt, och jag kurar upp mig inomhus för jag vill inte gå ut i den bitande kylan på minus 10. Istället blir det att dricka varm glögg med russin invirad i ett täcke i soffan och en bok i knät.